Recensioner

Andaktsfulla betraktelser

Recension i Ad Lucem
Peter Björkman om ”Som ett ögonblick” (Periferi, 2021)

Lars Anderssons fjärde diktsamling, och den första på egen hand sedan 1996, är en fyllig diktsamling om 64 mestadels korta dikter. Det är vardagliga och samtidigt andaktsfulla betraktelser som ofta är tydligt förankrade i Bergslagens natur och kultur, med tjärnar, tallhedar, kalhyggen och nedlagda gruvor. Här finns många tankedikter att läsa långsamt och låta sig stärkas av.

”Hur många / katedraler finns det // jag känner / tre typer // de av sten // de bland granarna i skogen // de i mina barns bröst // rena rum / under Karlavagnen”

Barnen och barnens framtid är viktiga i Anderssons dikt. Också i de dikter som talar om ett krackelerat folkhem där det grundläggande samhällsansvaret övergivits av de styrande och där en helig vrede kan skönjas bakom författarens ord:

Sammantaget är Som ett ögonblick en diktbok av genomgående hög kvalitet som räcker länge. Köp den. Läs den ofta. Det är en bra vän. Jag har återkommit till den då och då under ett halvår nu. Och den växer med läsningarna.

Ad Lucems hemsida:
www.adlucem.fi


***

Tidskriften Periferi nr 8
Recension 14 juli -22 på Facebook

Jane Morén

Jag är svag för tidskrifter, scener och alla slags kulturprojekt som är gjorda med mycket små resurser långt från elitens arenor. Mycket fint kan visas där. Jag har själv satt igång många sådana helt eller delvis ideella kulturprojekt.
Nu läste jag precis senaste numret av en sådan liten tidskrift, Periferi.

Jag skrev ner några rader som fick mig att stanna upp. Som vecklade upp bilder och känslor i mig.

”Tystnaden lägger sig på skogens axlar” av Lina Kostenko, Ukraina, översatt av Per Arne Brodin.

”Blundar och känner mil av susande granskogar i kroppen.” Bo Gustavsson.

”Vem känner järnets resa bättre än vi som följt dess ringlande dans över järnverkets stybbsvarta golv.” Aino Trossell

Ur Smultronställen”…//..man hade något att drömma om under vintern, när snön färgades svart och sotröken låg som en skärm över stan. ..//..dessa stugor, där de låg insprängda likt pärlor i skogen. I augusti var pärlglittret påtagligt. Det kom från lysena vid kräftsjön eller från de tända fotogenlamporna som krokats i kojornas tak.” Erik Yvell.

***

Dikter som återskapar det förflutna

Recension i opulens.se 14 feb 2022 LITTERATUR.

Lars Andersson är aktuell med en ny diktsamling. (Foto: Privat. Montage: Opulens)

LYRIK. Med stor känsla, på ett enkelt och rakt språk återskapar Lars Andersson en tid som är borta. Han bevarar den och gör den levande, skriver Bo Bjelvehammar som läst poetens senaste diktsamling.

Som ett ögonblick av Lars Andersson
Dikter
Förlaget Periferi

Lars Andersson arbetar med kulturproduktion, driver ett bokförlag och ger ut ett magasin med lyrik. Såväl förlaget som tidskriften bär namnet Periferi. Verksamheten bedrivs från Skinnskatteberg, en ort med kända anor inom gruv- och järnhantering i Bergslagen. Nu har hammarslagen tystnat, hyttorna är tomma, ugnarna har stillnat. Men de vackra orden finns kvar, som Riddarhyttan, Källfallet och Hyttån. Dessa som bland annat står som markörer i Dan Anderssons poesimusik.

Som ett ögonblick är Lars Anderssons femte diktsamling. Han stannar upp vid ordet ”ögonblick”, och fångar händelser, minnesrester och möten med dåtiden. I sina dikter återskapar han skeenden och företeelser och det som är borta blir levande, med fragment och skärvor. Det finns för övrigt i boken en underbar tuschteckning av Nils-Erik Roos, en bild på en sviktande lada.

Nu är svårt att bestämma ordet ögonblick, både omfång och innehåll – det hänger nära samman med kontexten. Ett ögonblick av väntan och saknad kan vara en evighet, däremot tar mandelskorpan slut i ett plötsligt nafs.

Lars Anderssons uppmärksamhet förvandlas i hans diktning till naturlyriska impressioner. Poeten ser de starka lärkträden och deras funktioner, ser träden som strävar i hyggeskanten och dungen, lunden, som ger svalka. Och fåglarna, som hör till landskapet, spillkråka och drillsnäppa, bredvid gruvan som nu är fylld med vatten.

Vi får även följa med på utflykter ut i världen, både till Värmland och Södermanland.

Med stor känsla, på ett enkelt och rakt språk återskapar Lars Andersson en tid som är borta. Han bevarar den och gör den levande.

Använd denna bylinebild
BO BJELVEHAMMAR
bo.bjelvehammar@opulens.se

***

Diktsamlingen ”Som ett ögonblick”!
Recension i nr 1 2022 av tidskriften Klass


***
Recension hos nickopoet.com – En poetisk oas i litteraturens kungarike
27 januari 2022
Klicka här

***

Recension i Fagersta-Posten
1 januari 2022 på webben, 5 januari i tryck

Andersson vågar gå mot strömmen

Dikterna är ögonblick och som läsare får man följa med Lars på hans vandringar i Bergslagsbygd och känna kärleken till det han ser.” Per-Arne Bengtsson har läst Riddarhyttebon Lars Anderssons senaste diktsamling.

Människor väljer sina synsätt. Riddarhyttan kan vara en gudsförgäten håla i skogen med ett antal udda figurer som låter sig höras. Det går också att välja något annat.

Det kan vara en plats där tillräckligt många har slagit sig ner för att finna sitt eget kulturella uttryck. Något som handlar om att skapa något eget och inte bara hänga på och kopiera något storstadsfenomen.

Vi har fått se och höra teater, musik och kunnat besöka festivaler av den ovanliga sorten. Nu får vi ta del av poesi genom Lars Anderssons nyutkomna diktverk Som ett ögonblick.

Dikterna är verkligen ögonblick och som läsare får man följa med Lars på hans vandringar i Bergslagsbygd och känna kärleken till det han ser. Vi går kring nedlagda gruvor som blivit övergivna miljöer och där saknas bara gubbarna som sitter med sina termosar och unikaboxar och filosoferar över en smörgås. Miljöerna är poetens och det övergivna är inte något dött, utan har förvandlats till en naturmystik där vi får träffa ett du som relaterar till poeten. Ögonblicken i Bergslagsmiljöerna är stillbilder som fryser stunden och plockar ut ögonblicket ur tiden och vad är ett år i Röda jordens sammanhang?

Jag ser det som att Lars har en unik förmåga att lyfta fram anden ur jorden och ge den ett sammanhang. Andra går förbi utan att beröras och jag önskar att barnen i Bergslagen kunde få hjälp att se och förstå att stenen och malmen är vår historia. Inte som en rad fakta, utan som den stora livskänslan av att finnas till som människa inför sin egen kulturhistoria.

Bilderna i poesin är konkreta och ibland mycket lokala men det lyfter ändå, kanske för att man som läsare känner en stark integritet hos diktaren. Han som tror på sin väg utan att tvivla. Dikterna går inte att läsa i ett svep utan kräver sin tidsaspekt. Det måste sjunka in och bli en betraktelse av något djupare och större. Kärnan i livet som är det oförklarliga finns närvarande även om dikten tar vägen över den lokala bensinstationen och vi får veta dagens bensinpris.

Lars Andersson tillhör en av de modiga personerna som lever och verkar i Riddarhyttan och hans poetiska ådra känner vi till sedan tidigare. Detta är hans femte diktsamling och han är även redaktör för en tidskrift som vill levandegöra poesins plats i livet. De flesta känner honom som ett tidigare kommunalråd i Skinnskattebergs kommun. Nu vet vi att han också är en person som vågar gå mot strömmen.

Bild: Staffan Bjerstedt Fagersta-Posten

***

Recension på Facebook den 6 december 2021
Andreas Björsten skriver:

Lars Andersson: Som ett ögonblick (Förlaget Periferi, 2021)

Så bra bok detta är, i en tradition av arbetardikt ur vardagligt perspektiv med flygga metaforer över skogskanten. Författaren Lars Andersson driver tidskriften Periferi. Ibland lämnar han sitt Skinnskatteberg för att bli cafésittare i andra städer.
Dikterna öppnar upp perspektiven. De tvåradiga stroferna viner förbi som framtidsminnen, som ögonblick att spara och återvända till. Känslan i dessa rader kan jag i hög grad identifiera mig med
”några rosor liggerpå trottoaren
plötsligt står det klart för mig
det jag sedan länge egentligen visste
minnesplattan på Sveavägen
materialiserar en avslutad era”

Detta är den svenska civilisationens avgrundspunkt.